skuldkänslor

Ångesten som uppstår när man tror sig ha skrämt ihjäl katten.

Härom dagen var Louise här och hälsade på. Hon hade med sig sin hundvalp.
Våran katt är tjock, rädd, hatar små hundar och är skeptisk mot främlingar.
När hon fick syn på denna lilla nosande sak som sprang omkring under köksbordet
flög hon ser, slirade på golvet så att hon nästan stod still, sladdade så att hon låg ner i kurvan
och dundrade iväg upp till näst översta trappsteget. Där har hon koll över hela mellanvåningen.
Där låg hon, förstelnad. I flera timmar. Vi skrattade.
Några dagar senare var hon plötsligt sjuk. Orkade knappt stå upp, åt inte, drack inte.
Shit, tänkte jag. Nu har jag haft ihjäl katten! Hon har fått en hjärtinfarkt och avlider snart.
Skuldkänslor till tusen.
Det visade sig att hon blivit biten/rivit sig på någonting. Penicillin hjälpte.
Förlåt Tessie. Jag ska aldrig göra om det!





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0