hejmarika

Förra veckan fick jag äntligen återse min vän Elin!
Vi bestämde oss för att gå en sväng och dundrade ut på elljusspåret. Efter att ha kommit lite mer än halvvägs och efter att ha pratat igenom 5 olika liv tre gånger lyfte jag på blicken och tänkte; Nämen, en häst!
NEJ Marika, en älg. Den stod mitt på skogsstigen där vi skulle gå och stirrade nyfiket.
Den fantastiska plan vi slutligen bestämde oss för bestod i att skrämma iväg älgen genom att väsnas och vifta med armarna och hoppa med benen samtidigt som vi gick mot besten. (Läs se ut som riktiga mongon) och om den gick till atack skulle vi springa in i en av trädgårdarna som låg nedanför.
*Host*. Så fort älgen rörde sig framåt drabbades vi smått av panik och stormade skrikandes in i närmsta trädgård. Vad vi inte såg var att på den här gräsmattan, i en solstol, satt en man som hade sett alltihop. Och nu stod vi mitt i hans trädgård.
Vi kallpratade en stund, skämdes ihjäl, 10 grannar kom ut för att titta på den förbaskade älgen som vägrade flyttade på sig, vi skämdes lite till och sen fick vi gena genom hans trädgård.

Oss i ett nötskal...

När jag agerade flytthjälp i fredags berättade Robin om en vän som införskaffade sig en orm som husdjur. Varför man nu gör det för det första... Det visade sig vara en väldigt rymningsbenägen orm. Så den smet. Det ska tilläggas att detta hände i Sverige. Den slingrade sig ner i toaletten. Genom ledningarna. Och upp i grannens toalett.

Så tack vare denna lilla häliga sannhistoria väcktes åter igen den rädsla som jag utvecklade som barn! I övertygelsen om att jag bara var liten och oförstående har jag försökt lugna mig själv med att det bara är fantasier och aldrig skulle kunna hända på riktigt.
Men tack Robin för att du förde fakta och trovärdighet till ämnet!!

/Marika, scarred for life.




google.com

Kollade nyss på bilder från balen och studenten.
Blev alldeles sentimental. Saknar den tiden!
Saknar alla vänner. Saknar hemma.
Snart ska jag flytta hem. Och snart åker jag till USA!
Längtar så galet mycket :)
Vet inte än hur det blir efter sommaren.
Det är lite jobbigt att flänga fram och tillbaka.
Bo på olika platser. Jag längtar tills jag ordnar upp
mina tankar och tills jag skaffar egen lägenhet.

Igår hjälpte jag Marta och Robin att flytta. Vi fick öl och grillat som betalning.
Och härliga människor och många skratt, så det var helt klart värt mödan!
Tre 11-åriga killar raggade på mig. Dom sa att jag var snygg.
Smickrande...



Balen 2010





försökte ladda upp bilder från studenten också men det var vist fullskalig strejk på den fronten!

Ja nu orkade jag inte vänta mer. Så jag bara åkte in till Borås, drog med mig Sara och Axel
och gick till första bästa affär. Det fanns två stycken kvar...
Så jag bestämde mig för att köpa en :D
Och då fanns det bara en kvar... Så då var ju Sara tvungen att köpa den! Haha. Helt impulsivt :P
Och vissa påstår att jag är spontanberoende.
Vi firade på Donken, och sen åkte vi hem för att ge mig förlsag på appar nu!

Jag behöver ingen pojkvän längre. För jag har en Iphone!
Det är som att vara nykär. Lycklig i hela kroppen.
Den finns alltid där, och kärleken växer för varje app man skaffar.

På lördag är det Svenljungamarchen. Den innebär typ att alla invånare mellan 14 och 70
super och gör olika stationer. Typ.
Under mina 20 år har jag ändå aldrig gått, men nu så.

 
Vi hann med en loppis i Dalsjöfors också. Köpte
dom här ihopfällbara solbrillorna för 15 spänn :D
modell: Tessie

På Harrys i lördags var det en kille som smällde till mig på röven,
istället för att skaka hand med mig.
Är det så ni killar hälsar är ni dummare än vad jag befarade.
(Läs det med typ grov, värmlands-dialekt så låter det inte lika barskt)